“Tänt var det här!” sa Edison

Det fanns en tid för inte så länge sedan då vi levde med årstidernas ljus, arbetsdagarna var långa på sommaren och korta på vintern. Idag är detta ett minne blott och vår dygnsrytm är i stora delar styrd av samhällets reglering av 8-timmars arbetsdagar året runt.

Bra eller dåligt? Ja, det kan man diskutera. Oavsett kan vi peka ut en sak som i grunden är skyldig/gjord det möjligt för oss att förändra våra liv så drastiskt:

 

 

Glödlampans väg från uppfinning till hem

Frågar man någon om vem som uppfann glödlampan skulle nog de flesta rappt svara Thomas Edison, dock är det fullständiga svaret mer invecklat än så. Idén att använda sig av elektricitet för att skapa belysning har funnits länge och upphovspersonen är inte en utan flera:

 

Den första elektriska lampan, den så kallade båglampan konstruerades redan 1809 av den engelske kemisten Sir Humphrey Davy (1778-1829). Hans idé var att koppla två koltrådar till ett batteri så att en ljusbåge uppstod mellan trådarna. Rent praktiskt fungerade dock inte hans idé förrän kraftiga elgeneratorer såg dagens ljus under 1870-talet. Dessutom gav inte glödtråden mycket till ljus. Ett annat problem var syret i glaskolven som fick glödtråden att brinna upp allt för snabbt.

 

1860 tog efter 20 års arbete den brittiske uppfinnaren Joseph Wilson Swan (1828-1914) patent på sin glödlampa med papperstråd. Våren 1879 visade Swan upp sin uppfinning för offentligheten, denna gång med en modifierad tråd av bomull. Detta var dock något han inte var ensam om, ett halvår senare presenterade vår välkände herre; amerikanen Thomas Edison (1847-1931) en lampa med precis samma lösning, skillnaden var att Edison lyckats få sin lampa att lysa dock några timmar längre än Swans med en total livstid på hela 40 timmar.

 

Omkring 2 000 försök lär Edison behövt för att lyckas skapa en fungerande glödlampa. När andra människor påstod att han hade misslyckats svarade han: ”Nej, jag har inte misslyckats. Jag har kommit på tvåtusen sätt att inte göra en glödlampa.”

 

Edison löste senare även problemet med syre i glaskolven genom att använda sig av Hermann Sprengels (1834-1906) vakuumpump som kom till världen 1865.

Hursomhelst: Naturligtvis började de båda herrarna strida om vem som var den rättmätige glödlampsuppfinnaren, något som ledde till år av osämja och patentstrid. Slutligen insåg dock de båda konkurrenterna att dom satt på en gemensam fin fin idé och grundade 1882 på Edisons initiativ det gemensamma företaget ”The Edison & Swan United Electric Light Company”. Herrarnas företag gick bra men man tog knappast över världen. Det var först när företaget lyckades utveckla glödtrådar i metall som lamporna lyste både bättre och längre som världen på allvar började lysas upp.

 

En man som avslutningsvis också bör nämnas är amerikanen Irving Langmuir (1881-1957) som förbättrade glödlampans konstruktion ytterligare – istället för att använda vakuum fyllde han lampgloben med kväve och argon.

 

Thomas Alva Edison 1911.

 

Varför fick Edison den äran?

Ovan har nämnts totalt fem personer som har varit avgörande för att glödlampan kunde se dagens ljus. Det är en klar underdrift och förenkling. Sanningen och säga så är listan betydligt längre än så: I boken ”Edison’s electric light: biography of an invention” (1986) radar historikerna Robert Friedel och Paul Israel sammanlagt upp hela 22 personer som bidragit till att denna uppfinning kunde se dagens ljus.

Och utifrån ovanstående kan man ju verkligen fråga sig varför Edison fått den stora äran? Anledningarna är flera (utan att förringa Edisons insats): Det faktum att han tillsammans med Swan lät bilda ett gemensamt företag där han senare lät köpa ut Swan och därmed kunde behålla den tidigare konkurrentens patent är en anledning. En annan viktig aspekt är att han lät kommersialisera idén om att tillverka glödlampor i stor skala. Det faktum att han var ett känt namn och ett riktigt ”ljushuvud” spelar förstås också in: Edison var sedan tidigare en berömd uppfinnare, dels låg han bakom den populära fonografen (1877) – föregångaren till grammofonen. Han uppfann även stencilapparaten (1873) – en typ av kopieringsapparat. Sammanlagt registrerade Thomas Edison hela 1093 patent under sin livstid och anses vara en av de största uppfinnarna någonsin. Sist men inte minst innebär det faktum att våra mänskliga hjärnor inte är konstruerade för att komma ihåg en massa namn, historien har sålunda förenklats och kort och gott endast gett oss ett namn att komma ihåg: Thomas Alva Edison.

 

 

Nu har vi ljus här i vårt hus!

Sveriges första elektriska belysning var fyra båglampor konstruerade av ryssen Pavel Jablotjkov, detta år 1878. Lamporna fanns att beskåda på Blanches Café i Kungsträdgården i Stockholm. Det kostade en hel krona att komma in och titta på underverket. I Sverige sattes de första glödlamporna upp 1881, detta på Strömparterren i Stockholm. Vid 1800-talets slut fanns det 12 000 glödlampor i Stockholm. Det var dock först under 1910-talet som glödlampan skulle komma att bli en allt vanligare syn i landet, detta tack vare att den tekniska förbättringen att använda volfram som glödtråd i lamporna. (Volfram är för övrigt ett mycket sällsynt grundämne. Halten av ämnet i jordskorpan är endast cirka 1 gram per ton).

 

 

Annons: General Electrics julgransbelysning, tidigt 1900-tal.

 

Ps. Thomas Edison lät 1880 lansera världens första elektriska julgransbelysning, uppfinnare var dock inte Edison själv utan Edward Hibberd Johnson, vice VD på Edison Electric Light Company. Produkten som i dagens penningvärde såldes för 3000 kr styck blev snabbt populär hos välbärgade familjer då brinnande stearinljus varje jul orsakade ett stort antal förödande bränder. Dessutom kunde den blinka vilket var en häftig effekt att stila med för släkt och vänner.

 

God Jul & Gott Nytt År!

 

 

Hot stuff logo

Världens bästa (pop-)punklåt: Ça plane pour moi - en märklig historia fylld av

Prutthumor är alltid kul, å det är något man verkar ha uppskattat långt

Det fanns en tid för inte så länge sedan då vi levde med

Runt 1965 anlitades den världsberömda stjärnan Orson Welles av reklambyrån J. Walter Thompson