Fläder: bland vikingar & väsen
Fläder (Sambucus nigra), eller äkta fläder som den ibland även kallas gick förr vanligast under namnet hyll eller hyllebär (än idag i delar av södra Sverige).
Namnet fläder introducerades på 1600-talet och lär komma av det tyska ordet Flieder, som betyder fladdrande och då syftar på bladens lättrörlighet.
Det danska hyld och norska och äldre svenska namnet hyll kommer av isländska hol = hål, vilket antagligen syftar på grenarnas ihålighet.
Då det gäller släktnamnet Sambucus Nigra så lär Sambucus komma från det forntida Grekland, där den fått namn efter en slags harpa kallad sambuke, som tillverkades av just trä från fläder. Nigra betyder svart och syftar på bären.
Fläderbuske © TR.
Fläder – en svensk kulturväxt
Fläder har funnits länge i Sverige, så länge att den räknas som inhemsk. Exakt när den kom hit vet man inte men troligen letade den sig hit genom historiska handelsrutter och allmän spridning av växter.
Vikingafläder
Redan vikingarna lär ha odlat fläder och använde den både som medicin och för att smaksätta drycker med. Man ansåg att gudinnan Freja hade sin bostad i den, en dyrkan man efter kristendomens införande försökte förbjuda. När detta inte lyckades lät man istället demonisera flädern och låta det träda in i de kristna legenderna; exempelvis påstods det att skulle det ha varit ett fläderträd som Judas hängde sig i (trots att fläder inte ens växte i Palestina och dessutom skulle trädets sköra grenar brutits om någon skulle försöka hänga sig i det).
Fläderväsen
Man trodde förr att flädern var bebodd av olika väsen som vättar, tomtar och troll som var snälla och hjälpsamma så länge man höll sig väl med dem. För att garantera att dom skulle stanna kvar på gården var det därför vanligt att man planterade fläder utanför bakdörren, genom att göra så skyddade man sig även mot ondska och svart magi. Den skrämde även häxor på flykten och såg till att blixten inte träffade huset.
Arga hyllemor & ”di sma undar jordi”
Ett annat väsen som bodde i flädern var hyllemor eller hyllefrun, henne ville man inte förarga; hon blev vansinnig om någon kissade på busken, sov under den eller tog något från den utan att be om lov (kvistar, bark, bär eller blommor). Gjorde man det straffades man genom att hon blåste “hylleskåll” på en, vilket innebar att man fick röda utslag i ansiktet och på armar och händer. Det enda som kunde bota var att tvätta sig med spenvarm mjölk som sedan hälldes ut runt trädets rötter.
På Gotland sägs det att ”di sma undar jordi” (dvs. De små under jorden = gotländska vättar) har sin boning under flädern.
Fläder som läkemedel
Fläder har spelat en stor roll i sydsvensk folktradition inte minst som läkemedel. Fläder innehåller bland annat glykosider som lindrar infektioner och verkar febernedsättande. Antioxiderande flavonoidföreningar gör också att fläder anses bra mot exempelvis influensa.
Linné skriver under sin skånska resa den 20 juni 1749:
Fläder var mångsidig som apoteksväxt; den kunde användas till allt från att lindra förkylning, dämpa feber, inflammation och som milt laxeringsmedel. Dessutom kunde den användas som myggmedel och för att hålla annan ohyra och skadedjur borta från huset.
Doften från fläderblom är bedårande © TR.
Plocka fläder
Fläder är en stor buske eller träd som kan bli upp till 10 meter högt. Den är vanligt förekommande i fuktiga skogar, dikeskanter och trädgårdar och står helst i fullt solsken, men kan växa även i halvskugga.
Fläder förekommer vilt främst från Skåne och upp till Dalarna men kan även hittas längre norr ut.
Äkta fläder känns lättast igen på försommaren för sina stora vita blomklasar och senare under sensommaren/hösten på sina mörklila eller svarta bär.
Plockfärdiga fläderbär © TR.
Fläder: Kulinariskt användande
Fläderblommor används ofta för att göra drycker med, såsom fläderblomssaft, te (blommorna går bra att torka), champagne och smaksätta brännvin med (Hallands fläder). Man kan även göra flädersirap, marmelad, fromage eller sorbet och flädervinäger. Populärt i Tyskland är att fritera fläderklasar i en pannkakssmet vilket kallas “Holler schöberl”.
Fläderbär har en djup, mörklila/svart färg och är rika på betakaroten, antioxidanter och C-vitamin. Av dessa kan man göra fläderbärssaft, te (bären går bra att torka), marmelad, sylt, mos, gelé, vin och likörer eller fläderkapris (av omogna gröna bär).
Unga skott är en delikatess som kan att ätas likt sparris.
Recept: Flädervinäger
Flädervinäger är lätt att göra: Skölj och skaka av några blomklasar och lägg dem i en flaska tillsammans med ½ liter vitvinsvinäger. Låt stå en vecka, gärna längre. Ta därefter bort klasarna och använd vinägern till salladsdressing.
Slända på grönt fläderbär. © TR.
Fläder för biologisk mångfald
Fläderblommor är kända för att locka till sig bin, fjärilar och andra pollinerande insekter. Detta gör fläderträdet till en viktig växt för att främja biologisk mångfald och pollinering.
Avslutningsvis en liten varning: Pinka aldrig under en fläder – då blir du nämligen sjuk (åtminstone enligt gammal folksägen).
