Bok: Den majestätiska beskyddaren
Upptäck bokens magiska värld – ett träd som förenar historia, myter och naturens under. Med sina ståtliga kronor och silvergrå bark har trädet blivit en symbol för visdom och livskraft i nordisk kultur. Från medeltida sägner till hantverkstraditioner och kulinariska äventyr erbjuder detta mäktiga träd en fascinerande resa genom tid och rum.
Bokens Historia
Det var för 3000 år sedan, när klimatet i Sverige blev svalare och fuktigare som boken (Fagus sylvatica) invandrade till Sverige. Den trängde då undan skogar som ek-, hassel- och lind. Under en tid var den rikligt spridd men efterhand fick bokskogen ge vika för odlingsmark i form av åkrar och ängar
Numera är boken ett alltmer hotat trädslag och därför har man anstiftat ädellövsskogslagen, där de ädla lövträden, det vill säga bok, alm, ask, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn skyddas – skogar med minst 70% lövträd och minst 50% ädla lövträd klassas som ädellövskogar. Enligt ädellövskogslagen måste den som avverkar sådan skog återplantera den. Lagen har tillkommit för att förhindra att ädellövskog ersätts med gran.
Varför heter bok, bok & bok, bok?
Böcker, eller ordet bok hänger samman med trädet bok vilket ursprungligen är ett gammalt ord för träd. Ordet är belagt i svenskan som ’bök’ sedan åtminstone 1600-talet och böjdes från början i plural som ”bökar”. Det exakta ursprunget är inte helt 100 men forskare menar att det troligen har ett tidigt indoeuropeiskt ursprung och att det går att härleda till att man för länge sedan ristade runor på tunna träbitar och barkstycken gjorda av trädet bok, så småningom blev det så att både träbitarna/barken med ristningarna och trädet kallades för bok.
Fascinerande fakta om boken
- Bladens magi:Unga träd behåller ofta sina blad hela vintern – ett fenomen som kallas marcescens.
- Imponerande höjd: Boken kan nå 30–45 meters höjd med en bred, harmonisk krona.
- Starkt rotsystem: Bokens djupa rötter gör trädet stormtåligt och stabilt även i kraftiga vindar.
- Boken blommar först i 60 års-åldern.
- Skörd av bokollon får man vänta med i cirka 30 år då det är först då det ger en riklig skörd.
- Bokolja: Ur bokollon kan man pressa en olja som kan användas till matolja eller som bränsle i oljelampor.
- Långlivat träd: Boken kan leva i upp till 400 år!
Vresbokar i Trollskogen kring Torna Hällestad. © Estote.
Krokigt: Kungliga träd & vresbok
Topphuggning
Det fanns en tid då kronan ansåg att han ägde alla bokträd (liksom ekar), det innebar att ingen annan än kungen hade rätt till alla dessa träd. För att kringgå detta maktmissbruk topphögg därför bönderna träden. På sådana träd utgår alla grövre grenar från en och samma punkt. Regalen (som bestämmelsen/lagen kallades) avskaffades på bokar 1793. Med tanke på att en bok kan bli över 400 år kan man än idag se bokar som bär spår efter topphuggning.
Vresbok
Vresbok växer på några ställen i Skåne, det största beståndet hittar vi i Trollskogen utanför Torna Hällestad i Skåne, det är även det största bestånd som finns att hitta i hela Europa – sammanlagt sammanlagt finns där drygt 1000 stycken. Vresbokar har ett utseende som påminner om ovan nämnda topphuggna träd där grenarna ofta är vridna och hängande med en lutande stam. Då det gäller vresbokar har dom inget med topphuggning att göra utan vridna och hängande grenarna och stammens lutande växtsätt genetiskt betingat.
Bok som virke
Genom århundradena har boken varit central i hantverkstraditioner: Dess hårda virke är slitstarkt och lätt att bearbeta; tidigt började man exempelvis använda bokvirke till skeppsbyggen eftersom dess trä är lätt att klyva till raka plankor, dessutom tål träet vatten bra vilket även gör bok till ett bra material vid kvarnbyggen. Populärt var bok förr även vid tillverkning av silltunnor, smörkärnor och redskapsskaft med mera. Bokveden har också varit ett eftertraktat bränsle.
Glasspinnar: Bokens trä används ofta till glasspinnar (liksom till grillpinnar, tandpetare och köklsredskap), detta på grund av dess släta yta och att den varken ger ifrån sig smak eller lukt. Vanligt numera är även att använda bokträ för att göra möbler och parkettgolv.
Boken som skydd & vädertydare – Folktro och tradition
Boken är ett träd som är djupt rotad i vår nordiska kultur. Under bronsåldern och vikingatiden ansågs boken ha magiska egenskaper och vara hem för andar och gudar. Under medeltiden noteras bokens närvaro i sagor och folksägner där den ofta symboliserade visdom, livskraft och fruktbarhet.
Bokens släta bark och livskraft ansågs kunna skydda mot onda krafter. En kvist eller bukett bokblad vid ingången till hemmet skulle enligt folktron mota bort förbannelser och häxeri. Att ge bort bokkvistar eller blad var ett sätt att skydda någon från olyckor.
I både Sverige och Norge var det vanligt att plantera ett ”tuntre” – ofta en bok eller ek – mitt på gårdsplanen som skydd och symbol för släktens livskraft.
Boken användes också som vädertydare, i Bondepraktikan från 1662 står att läsa:
Majestätiska bokträdskronor. © Estote.
Att äta bok
Att vandra i en nyutslagen bokskog på våren – helt fantastiskt! En höstvandring bland bokens roströda löv – underbart! Båda upplevelserna är odiskutabla skäl till att ge sig ut i naturen och tacksamt nog finns det också ätbart att skörda under båda dessa årstider:
Bokens blad
På våren kan du plocka bokens nyutslagna blad och använda dom som salladsblad – bladen har en mild och lite sötaktig smak. Bladen går också att tillaga som kål. Eller varför inte göra en bokbladslikör, på engelska kallad Beech Leaf Liqueur eller Noyau (receptlänk hittar du i slutet av denna artikel).
Bokollon
Bokens nötter, det vill säga bokollonen kan man göra flera olika godsaker av: Dom kan ätas färska (passa på att prova när du är på plats i bokskogen) – tänk dock på att inte äta för många – råa bokollon kan vara beska och innehåller ämnen som kan irritera magen. Bästa sättet att äta bokollon är att tillaga dom (se recept nedan). Bokollon är rika på fett och protein och har en mild och nötig smak.
Plocka bokollon – Så gör du!
Boken är ett ståtligt lövträd som pryder södra Sveriges landskap med sin släta, silvergrå bark och majestätisk krona. Det är på våren vid löven slår ut och och när hösten färgar skogen roströd som man ska ge sig ut på jakt efter trädets små skatter:
- När? Bokens blad slår ut i april–maj, bokollon plockas bäst i september–oktober.
- Var? Leta på kalkrika, näringsrika marker med god dränering och hög luftfuktighet – där trivs boken som bäst.
- Tips: Välj fräscha, bruna nötter utan hål eller mögel. Plocka varsamt och lämna alltid en del till djur och natur.
Har du koll på Allemansrätten? Om inte ta en kik genom att klicka på texten i rutan:
Bokblad. © Estote.
Tre skogsdoftande recept
Förvandla höstens skatter till läckra delikatesser med bokollon som huvudrollsinnehavare! Utforska dessa recept som tar dig rakt in i bokskogens magi – från ett näringsrikt bokollonbröd till krispigt rostade bokollon och ett smörigt boknötssmör med härlig honung och kanel(jag kallar den boknötsmör för att ge en referens till jordnötssmör för att det finns vissa likheter (men det är två helt olika smakupplevelser vill jag lova) – bokollon är ju dessutom en nöt (vilket ju å andra sidan jordnöten inte är då den är en baljväxt). Hur som helst: Förvänta dig en kulinarisk resa som hyllar naturens små guldkorn och förvandlar dem till smakrika mästerverk. Dags att ge bokollon en plats i ditt kök!
Recept 1: Bokollonmjöl till bröd
Bokollon var förr en viktig överlevnadsmat under svåra tider. Under missväxtår samlades hela byar för att plocka bokollon vilka sedan maldes till mjöl och bakades till bröd. Här får
Så gör du bokollonmjöl
- Skala och koka bokollonen i cirka 5 minuter.
- Torka dem långsamt i ugn på låg värme.
- Mal till mjöl och blanda med vetemjöl (ca 1/3 bokollonmjöl) för ett bröd med nötig smak.
Recept 2: Rostade bokollon – Skogens snacks
Under andra världskriget använde man rostade bokollon för att göra nödkaffe, det ska vi dock inte göra här utan vi håller rostningen på en lite ljusare nivå och låter ekollonen istället bli till snacks, eller att använda som topping på sallad eller varhelst du brukar använda pinjenötter (mitt tips är att göra en skogig pesto av nässlor och bokollon).
Så här gör du för att rosta ekollon:
- Plocka valfritt antal bokollon
- Skala och koka bokollonen i 5 minuter.
- Rosta i torr stekpanna tills de får fin färg.
- Salta lätt och njut!
Recept 3: Boknötsmör med honung och kanel
Skäm bort dina smaklökar med boknötsmör – en naturlig delikatess med en söt och kryddig twist av honung och kanel. Den lena konsistensen och nötiga smaken gör detta smör till ett perfekt tillskott på rostat bröd, som topping på gröt eller som en lyxig dip. Enkel att göra och fylld med naturens magi – ett måste för dig som vill sätta en unik touch på din matlagning:
3. Så gör du boknötssmör
Ingredienser:
– 300 g bokollon (går att ersätta med andra nötter om bokollon inte finns tillgängliga)
– 2 msk honung (justera efter smak)
– 1 tsk malen kanel
– En nypa havssalt (valfritt och vanligt salt går förstås också bra)
- Rosta bokollonen: Skala och rosta bokollonen enligt instruktionen ovan (Rostade bokollon) eller sprid ut dom på en bakplåt i ugn och rosta dom i ugn i 8-10 minuter i 175 grader.
- Mixa bokollonen: Lägg de rostade nötterna i en matberedare och mixa tills de börjar släppa olja och bilda en slät smörig konsistens. Detta kan ta några minuter, så ha tålamod.
- Blanda med övriga ingredienser: Blanda därefter de malda bokollonen med honung, kanel och havssalt till en krämig konsistens.
Ta daaa, färdigt!
Vår i bokskogen. © Estote.
Ett träd för drömmar och önskningar
Avslutningsvis: Visste du att det sägs att om du viskar en önskan till en bok och sedan kramar stammen, så kan trädet hjälpa dig – men bara om du lovar att komma tillbaka och tacka?
Ps. Är det inte säsong för bokollon kan du göra gott gott med bokträdens blad. Kolla in här: Bokbladslikör – gör din egen Noyau!
