Sanningen om Grindslanten

Grindslanten är svenskarnas mest älskade och spridda konstverk. Det sägs att verket under 1900-talets första decennium fanns i hela 87% av alla svenska hem. Det är galet mycket det! Motivet är ett antal barn som slåss om en slant som som kastats till dem som tack för att de öppnat grinden för en förbipasserande vagn.

 

August Malmström med barnmodell i ateljén & porträttfoto.

 

Grindslantens skapare

Konstnären bakom verket är Johan August Malmström (1829-1901).

Johan August Malmström föddes den 14 oktober 1829 i Nubbekullen i Västra Ny socken i Östergötland som son till snickaren och ornamentsbildhuggaren Anders Gustaf Malmström och Brita Stina Håkansdotter. Malmström bosatte sig senare i Stockholm.

 

Han utbildade sig vid Konstakademien 1849 – 1856 och i Düsseldorf 1856 – 1859 och studerade även för Couture i Paris. Mellan åren 1867 – 1894 var han professor på Konstakademien 1867 – 1894 och verkade som dess direktör 1887 – 1893.

 

Favoritmotiven var landskap, porträtt, genremotiv samt historiemåleri och extra förtjust var han i att gestalta den forna nordiska mytvärlden. Malmström var även en erkänd illustratör, bland annat arbetade han för flera olika tidningar och illustrerade flera böcker så som Esaias Tegnérs ”Fritiofs saga” och Johan Ludvig Runebergs ”Fänrik Ståls sägner” och “Graven i Perrho”.

 

Malmström älskade ungar och gjorde flera barntavlor men att det skulle bli Grindslanten som skulle bli hans stora eftermäle hade han knappast räknat med. Det verk han själv lade ner sin själ i var ”Bråvallaslaget” (se nedan), en stor tavla som han arbetade med i 34 år och som idag lär hänga någonstans i Stockholms rådhus.

Tillkomsten av Grindslanten

Barn vid grind var ett populärt motiv under 1800-talet, några andra kända verk är den brittiske konstnären William Collins målning ”Rustick Civility”, den svenske konstnären Kilian Zolls ”Torparbarnen” liksom Gustav Brandelius ”Barn vid grind” – verk som Malmström mycket väl kan inspirerats av.

Grindslanten lär ha målats 1885 i Rotebro, en plats där Malmström höll till under somrarna. Vissa vill hävda att det är Sollentuna kyrka som sticker upp i bakgrunden till höger i bilden och andra menar att stugan i bild är numera nedbrunna Rotebro gästgivaregård, så tror dock inte experterna som menar att motiven snarare är baserade på minnesbilder från konstnärens barndomstid i Östergötland.

 

Första gången målningen ställdes ut var på Konstakademiens utställning 1885 och senare samma år även vid en utställning i Göteborg.

 

Så hamnade Grindslanten i våra svenska hem

År 1887 publicerades en xylografisk reproduktion (träsnitt) i kalendern Polstjernan. I kalendern Svea samma år reproducerades målningen som autotypi (svartvit fotografisk reproduktion). Konstvetaren Karl Warburg skrev då:

 

Det är ett “Bråvallaslag” i smått – det gäller en grindslant, hvilken kastats ut som ett stridsäpple af en fjerran bortilande herrskapsvagn. Det är lif och ilska i den kamp, som nu utkämpas mellan småttingarne, hvilka ligga såsom ett bylte sammannystade vid ledets venstra sida, sträfvande efter denna stackars grindslant såsom lifvets mest åtråvärda sällhet, under det en gosse till höger står höjd öfver den materiella striden och öfverlägset betraktar de andras äflan och täflan, och sorgen representeras av en liten flicka, som under bataljen fått sin smultronkorg vält – allt gifvet med utmärkt karakteriseringsförmåga, kanske dock på enstaka ställen med nog stark grimering.Konstvetare Karl Warburg 1887

 

Samma xylografi (träsnitt) publicerades 1888 i tidskriften Förr och nu och 1905 trycktes även en färgreproduktion i jultidningen Midvinter. I takt med dess ökade popularitet började den snart även tryckas och saluföras som enskilda reproduktioner.

 

Grindslanten på Nationalmuseum?

Rykten säger att tavlan lär hänga på Nationalmuseum, och med tanke på hur svenskarna tagit den till sina hjärtan så hade ju det varit en lämplig plats, sant är det dock inte: Grindslanten har haft ett flertal ägare genom åren. 1910 köptes den av en familj som flyttade till Sydafrika. Fram till 1984 var tavlan deponerad hos Östergötlands länsmuseum men ägaren bestämde sig för att sälja tavlan hos auktionsfirman Bukowskis där den gick för 1 075 000 slantar till hotellägarparet Ingvar & Siv Gustafsson som hängde tavlan i foajén till Garden Hotel i Malmö. 1990 köptes den av köpmannen Kjell Strandberg i Västerås för 13 miljoner som bara ett år senare sålde den till affärsmannen Roy Gustafsson i Eksjö för en okänd summa slantar. Gustafsson sålde samma år Grindslanten vidare till Curt Wrigfors för 16 miljoner slantar som lät hänga tavlan i sitt Per Ekström-museum i Mörbylånga. Wrigfors gick dock kort därefter i konkurs och lät sälja tavlan genom Bukowskis 1992 till en anonym köpare för “nätta” 2 miljoner slantar.

2016 fick fotbollsklubben Malmö FF ett rekordstort testamente av den avlidne miljonären Gunnar Djupe där bland annat tavlan Grindslanten uppgavs ingå i testamentet. Efterforskningar visade dock att den testamenterade tavlan var oäkta. Enligt Bukowskis Auktionsverk ägs originalet fortfarande av den anonyme köpare som inhandlade verket 1992.

Servis & möbeldesign

Malmström hade flera strängar på sin lyra: Under 1860-talet designade han en fornnordisk servis för Gustafsbergs fabriker, och 1872 presenterade Gustafsberg på Köpenhamnsutställningen hans polykroma praktservis Nordisk stil (se bilder ovan). Malmström designade även möbler: För Axel Keys villa Bråvalla vid Gustafsberg ritade han 1870 högsäte, soffor och stolar, liksom för Carl Curmans villa i Lysekil 1873.

 

Han var alltså en produktiv karl, Johan August Malmström, mannen bakom Sveriges mest spridda konstverk.

 

Hot stuff logo

Svenskarna är unika: Aldrig tidigare har så många inlett nya kärleksrelationer på äldre

Träning på tom mage bränner mer fett, svettas du inte tränar du inte

Hej kaffemoster! Nu finns fin fina argument för att sitta och jobba på

    "Send Me Home" är en 360º film gjord för dator och mobil