proteinfällan

Proteinprodukter – en hälsobluff?

Äter du kvarg, proteinbars och andra proteinprodukter? Här kommer några sanningar som avslöjar att det kanske inte är så hälsosamt som du kan tro.

Proteinprodukterna är här för att stanna

Just nu är det mycket snack om proteintillskott vid träning för att bygga muskler och maxa sitt resultat. Som ett resultat av den här proteinhetsen svämmas marknaden över av mängder av proteinberikade produkter. Kvarg har länge mer eller mindre ensamt dominerat, men får nu se sin position hotad. Nya varianter av berikade produkter dyker upp som svampar ur jorden: mjölk, yoghurt, puddingar och till och med pasta och bröd, listan kan göras lång. Matproducenterna är den stora vinnaren med produktpriser som kan öka så mycket som med 200 % och vi konsumenter köper produkterna i tron att vi behöver extra protein eftersom vi ju faktiskt tränar.

 

Är det verkligen så? Vissa forskare menar att man behöver tillföra extra protein eftersom det behövs för kroppens muskeluppbyggnad, andra menar att den som tränar normalt mer än väl får i sig den rekommenderade dosen via kosten. Enligt en undersökning av vuxna svenskars matvanor som Livsmedelsverket har gjort, så äter den genomsnittlige svensken faktiskt mer protein än vad de egentligen behöver. Sannolikheten att du har behov av proteintillskott är därför egentligen ganska liten.

 

Men trots detta så är proteinprodukterna nog här för att stanna, men hur nyttiga är de egentligen? Vi ska se om vi kan reda ut det.

 

Kvarg i skål och hallon

Storsäljaren kvarg – på gott och ont

Kvarg dök upp som ett alternativ till proteintillskott ganska tidigt och framför allt den smaksatta varianten blev snabbt populär. Den marknadsförs som en hälsoprodukt och finns numera även som drickbar och konsumenterna är inte sena att haka på. Undersökningsföretaget Nielsen visar att konsumtionen av kvargprodukter har ökat kraftigt de senaste åren.

 

Men är kvarg verkligen så nyttigt som det framställs? Kvarg, som egentligen är färskost gjord på surmjölk, innehåller i sin naturella form ca 10 % protein. Det kan man jämföra med mjölk i samma fetthalt som bara innehåller 3,6 %. Det låter ju bra, men det är som naturell kvarg som man hittar nyttan. Som smaksatt ser inte bilden riktigt lika bra ut, här minskar proteinhalten och det som är mest anmärkningsvärt är mängden socker och andra tillsatser. En av våra mejerijättar har en smaksatt version som innehåller hela 13 g socker, 7,5 g fett, förtjockningsmedel, stärkelse, citronsyra och så vidare. Inte så hälsosamt mellanmål med andra ord. Och dessutom är det ett dyrt alternativ till protein.

 

Proteinbar

Smidiga proteinbars stillar hungern

En annan produkt som är väldigt populär är proteinbars, ett smidigt alternativ när man vill stoppa hungern snabbt. De marknadsförs som ett nyttigt och utmärkt mellanmål, men visar sig vara riktig skräpmat enligt näringsforskare. I de flesta fall är de bara godis med lite extra protein, helt utan vitaminer och mineraler. De som innehåller mjölkprotein kan däremot vara okej, då mjölkprotein är en bra källa till protein.

 

En snabb jämförelse mellan choklad med kola och nötter och en populär proteinbar visar att chokladen innehåller 490 kcal, 10,6 g protein och 57,2 g kolhydrater medan proteinbaren innehåller 420 kcal, 40 g kolhydrater och 20 g protein. Inte så stor skillnad när det gäller kalorier och kolhydrater med andra ord. Att sätta i sig en proteinbar i samband med träning och tro att proteinet man får i sig uppväger mängden kalorier och kolhydrater är ingen bra lösning, det handlar mer om att få i sig tillräckligt med protein med de måltider man äter.

 

Laboratoriemiljö

Tvivelaktiga tillsatser

Men visst gör produkterna lite nytta ändå? Det beror på. Flera av produkterna som marknadsförs som ett hälsosamt alternativ innehåller allt annat än hälsosamma ingredienser. När man tar en närmare titt på innehållsförteckningen hittar man komponenter som stabiliseringsmedel, aromer, sötningsmedel och surhetsreglerande medel. Flera av hälsoprodukterna med fruktsmak innehåller dessutom inte någon frukt alls. Många innehåller utöver det stora mängder socker och ibland till och med fler kalorier än likvärdiga produkter utan tillskott. Man kan alltså till och med gå upp i vikt av hälsoprodukter. Vissa producenter väljer därför att söta sina produkter med artificiella sötningsmedel, men forskning visar på att min inte kan se några samband mellan viktnedgång, balanserat blodsocker och artificiell sötning. Dessutom är den allmänna hälsonyttan hos artificiella sötningsmedel fortfarande ifrågasatt.

 

Kvarg i skål med blandad frukt

Ät dig mätt på vanlig mat istället

Hur ska man tänka då? Näringsspecialisten Carolin Helt ger i en intervju i tidninigen Metro några handfasta råd  – Titta på var man fått proteinet ifrån. Står det mjölkprotein är det okej. Står det gelatin, som inte tillför något av värde, ser jag det mest som ett tecken på extra låg kvalitet på produkten och hoppar över. Du kan också titta på valet av fettkälla. Jag undviker palmolja, det är varken speciellt hälsosamt för den som äter det eller för miljön, då kan du ännu hellre välja frukt och lite nötter som nyttigt och enkelt alternativ till baren. Och sedan se till att få i dig proteinet vid övriga måltider.

 

Så för att summera: Ät dig mätt på vanlig mat i första hand. Om du känner att din kropp behöver extra tillskott på protein eller energi, läs innehållsförteckningen på den produkt du funderar på att köpa. Här finns för det mesta all information du behöver för att göra ditt val. Hur mycket socker den innehåller, vilken typ av socker, vad är det för fetthalt etc. Är du sugen på kvarg, köp den naturella och smaksätt själv med färska bär eller frukt. Ät mat med så liten innehållsförtecknings som möjligt. Mjölk, kött, ägg, fisk, bönor och ärtor, nötter och fröer ger dig både ett bra proteintillskott och andra nyttiga näringsämnen som är bra för din hälsa. Dessutom är de prisvärda alternativ. Och är du hungrig innan träningspasset så ät frukt eller nötter.

 

Hot stuff logo

Blommor, plantor, grönska och träd är trendigare än någonsin. Nytt är även sätten vi

Svenskarna är unika: Aldrig tidigare har så många inlett nya kärleksrelationer på äldre

Är köttalternativen automatiskt bättre ur ett miljö- och hälsoperspektiv? Och varför ser man

Det här är del två i en artikelserie om Svenne Hedlunds liv. Sjukhustiden